Jo det låter helt oförklarligt, jag vet. Men ack så sant. Nu har det hänt. Jag är mänsklig, jag är inte perfekt, det är inte synd om mig för jag har den här sjukdomen. Jag måste bara kliva upp igen fast jag ramlat och köra vidare. Jag vet att jag är påväg att hitta något bra för mig.
Så vad har jag syndat i?
Nu låter kanske 1 rågad tesked barnsligt lite. Och det är det oxå. Men detta kan få rätt katastrofala konsekvenser.
Egentligen vet jag inte varför jag tog den där teskeden...självklart var det ju gott men jag reflekterade liksom inte alls varför jag helt plötsligt skulle äta ur den...Jag fick nästan panik när jag skulle öppna locket och inte fick upp det. Jag var som inne i "The zoone" och slet frustrerande på locket. Nu vet kanske alla som brukar äta dessa glassbyttor att det är en plastförsegling som kan bör ta bort för att få tillgång till glassen. Det hade jag inte märkt och jag började nästan bli förbannad. Men när jag upptäckte att jag inte var så himla bright så fick jag upp locket och körde ner teskeden i glassen. Den åkte direkt i munnen och jag insåg att det var kallt som attans och alla smaker domnade bort i munnen. Det var några tiotals sekunder efteråt jag hade svalt glassen om det faktiskt smakade något....värt. Näe.
Självklart skriver jag det här med en liten överdrift. Jag åt en tesked, det var gott. Jag borde inte ha ätit en, men det gick bra. Jag fick inget sockersug efter mer. Jag är nöjd.
Sen att jag satte i mig 250gr hallon/blåbär och 2 dl vispgrädde kanske vi inte ska tala om...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar