Sockerbiten. Jag är biten av socker. Sockret biter sig fast i mig och jag hatar det, älskar det, behöver det.
Att förlika sig med att jag är beroende av socker, att jag har en kronisk kamp framför mig är rätt tungt att svälja på en kafferast. (Utan kanelbulle...)
Men att mitt nedvärderande av mig själv, skammen av att inte kunna bara låta bli och alltid få stämpeln: "KARAKTÄRSLÖS" kanske ändå kan vara ett beroende gör utsikterna mer lovande än de någonsin varit.
Nu börjar jakten på verktygen, informationen, hjälpmedlen för att lyckas. Jag kommer inte lyckas nå mina drömmars mål på en gång, men jag vill bara inte bli besviken.
Bloggen kan kanske finnas som en form av dagbok där jag kommer skriva tankar, upptäckter, nederlag, vinster och allt däremellan. Kommentera gärna, fråga och kommunicera. Jag vet att jag inte är ensam, det är inte du heller.
Mvh the Second.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar